Estetiska lärprocesser för matematik- och språkutveckling
15 hp

Kurskod: FL200U

Beslut: Fastställd i nämnden 2009-12-14. Giltig från och med 2010-01-18 till och med 2012-01-17. Ersätts av: FL201U - Estetiska lärprocesser för matematik- och språkutveckling.

Nivå: Grundnivå

Utbildningsområden: Humanistiska området 50%, Samhällsvetenskapliga området 50%

Huvudområde: Utbildningsvetenskap

VFU-andel: -

Engelsk titel: Using the Learning Processes of Artistic Subjects for the Development of Mathematical and Language Skills

Diarienummer: 2/334-10

Allmänna uppgifter

Kursen är en Internetbaserad distanskurs med 6 campusförlagda heldagar. Studierna omfattar 2,5 dagar per vecka och består utöver dagarna på Högskolan av självstudier och gruppstudier med nätbaserad kommunikation. 

Kursen vänder sig till förskollärare och är en uppdragsutbildning inom Förskolelyftet. Se Skolverkets webbplats http://www.skolverket.se/forskolelyftet

Förkunskaps- och behörighetskrav

Pedagogical university degree. Applicants who do not have approval from “skolhuvudmannen“ are not eligible to participate and may risk discontinuing their education. Pedagogisk högskoleexamen. Den som söker till denna kurs utan godkännande från skolhuvudmannen är inte behörig att delta och riskerar att få avbryta utbildningen.

Innehåll

Arbetet i förskolan ställer dagligen pedagogen inför nya utmaningar i mötet med barn i ständig utveckling. Estetiska uttrycksmedel är i dessa sammanhang oumbärliga och utgör viktiga redskap i barns matematik- och språkutveckling. Förskolan har sitt ursprung i estetiskt lärande i kombination med lek. Kursen syftar till att öka lärarens förmåga att arbeta dialogiskt inom det matematiska och språkliga området med metoder grundade i estetiska lärprocesser.

Kursen behandlar teorier om barns språkliga, matematiska och estetiska utveckling och lärande och lärares möjligheter att skapa en variation av olika stimulerande pedagogiska miljöer. Exempel ur den dagliga verksamheten i förskolan bildar underlag för analyser där olika teorier om estetiska lärprocesser, språkligt och matematiskt lärande belyses.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna redogöra för och resonera om aktuella teorier om barns språkliga, matematiska och estetiska utveckling, lek och lärande samt kritiskt förhålla sig till olika forskningstraditioner på området (1)
  • ha kunskap om innebörden av ett vidgat textbegrepp och hur användningen av IKT och olika medieringsformer kan användas i förskolan (2)
  • i verksamhetsförlagt arbete i förskolan kunna stimulera, observera, dokumentera och diskutera barns lek och lärande (3).

Färdighet och förmåga
Efter genomgången kurs ska studenten

  • ha utvecklat och fördjupat sin förmåga att praktiskt använda olika estetiska arbetsformer i förskolans arbete med barns språk- och matematikutveckling (4).

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna förhålla sig till och diskutera estetiska lärprocesser i relation till barns språkliga, matematiska och estetiska utveckling och lärande, kopplat till olika teorier och egen erfarenhet av verksamhet med barn i förskolan (5).

Genomförande

Kursen ges på halvfart vilket motsvarar en termin. Den ges delvis på distans via Internet och innehåller 6 obligatoriska heldagsträffar. I kursen används bl.a. e-post samt kursens digitala plattform. Under kursperioden ska studenterna logga in i kursplattformen regelbundet. I kursen möter studenterna undervisning i form av föreläsningar, inspirationsseminarier, redovisningsseminarier, laborativa inslag, grupparbete samt uppgifter med koppling till den egna förskoleverksamheten. De studerandes kunskaper prövas både i muntlig och skriftlig form. Studenterna förväntas via inlägg i nätbaserade grupprum i den digitala plattformen diskutera och reflektera med utgångspunkt i kurslitteraturen och förväntade lärande resultat. Inlämning och redovisning av gruppuppgifter sker också i den digitala kursplattformen. Undervisningsformerna präglas av en tydlig didaktisk grundsyn där studenterna får möjlighet att studera hur teorier de mött under kursen kan komma till uttryck i förskolan. Inom kursens ram planerar och genomför den studerande i den egna verksamheten ett projektarbete som presenteras och diskuteras vid ett seminarium.

Examination – prov och former

Delprov 1 omfattar observationsuppgifter och litteraturuppgifter (8 hp). Delprovet examineras genom bedömning av reflekterande muntliga och skriftliga redogörelser, enskilt och i grupp (förväntade läranderesultat 1-5 examineras).

Delprov 2 omfattar projektarbete (7 hp) (förväntade läranderesultat 1-5 examineras).

Betygsgraderna är Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. För betyget Godkänd på hela kursen krävs minst betyget Godkänd på båda delproven. För betyget Väl godkänd krävs därutöver betyget Väl godkänd på delprov 2.

Kursutvärdering

Kursutvärdering sker i enlighet med av Högskolan utfärdade riktlinjer. Utvärderingsresultatet delges studenterna och uppdragsgivaren.

Beslut

Fastställd i nämnden 2009-12-14. Giltig från och med 2010-01-18 till och med 2012-01-17. Ersätts av: FL201U - Estetiska lärprocesser för matematik- och språkutveckling.

Revideringar

2010-05-03
Ändring av text under Genomförande samt smärre ändring av litteratur. Ordet "kursdeltagare" ersätts med "studenten" på alla i kursplanen förekommande ställen.
Revidering giltig från och med 2010-08-16.

Övergångsbestämmelser

Student antagen till denna kurs äger rätt att examineras enligt densamma ett (1) år efter dess sista giltighetsdatum. Därefter examineras studenten i enlighet med vid examinationstillfället gällande kursplan.

Litteratur

Litteraturlistan kan komma att revideras fram till 8 veckor före kursstart.

Kurslitteratur finns i viss omfattning att låna eller ladda ner på biblioteket. Talböcker för studenter med läsnedsättning finns sök- och nedladdningsbara i Legimus.

  • Fast, C (2006), Vad kan vi lära av sjuåriga Oskar och hans dataspelande? I Ellvin, M. (red.) Ord och bild ger mening: om literacy i förskola och skola. Stockholm: Svensklärarföreningens årsskrift (162 s).

  • Heppling, Lena, Holmgren, Lena, Larsson, Bengt & Nilsson, Bo (2009), Våga vara - våga mötas. Inspirationsbok. Furuboda: Furuboda Kompetenscenter (30 s).

  • Liberg, C (2007), Språk och kommunikation. I: Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Liber Läsanvisningar s. 7-24.

  • Liberg, C (2007), Läsande, skrivande och samtalande. I: Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Liber Läsanvisningar s. 25-44.

  • Lindö, Rigmor (2009), Det tidiga språkbadet. Lund: Studentlitteratur (285 s).

  • Ljung-Djärf, Agneta (2004), Spelet vid datorn: Dynamiken vid barns samvaro runt datorn i förskolan. Pedagogiska Magasinet, 2 Läsanvisningar s. 115-128.

  • Malmström, Elisabet (2006), Estetisk pedagogik och lärande: Processer i bildskapandet, delaktighet och erkännande. Stockholm: Carlsson Bokförlag (141 s).

  • Marner, A. & Örtegren, H (2003), En kulturskola för alla: Estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling (136 s). Läsanvisningar Kap. 1-3 (91 s.).

  • Myndigheten för skolutveckling (2007), Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Liber (115 s). http://www.skolverket.se Anmärkning: Sökväg Publikationer, Sökord “Att skriva och läsa“

  • Nilsson, B (2007), Barns musikaliska läroprocesser - en studie av barns musikaliska lärande i praktiken. Rapport från ett pågående forskningsprojekt. I Eskilsson, O. & Redfors, A. (red.) Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Kristianstad: Kristianstad University Press (292 s). Läsanvisningar s. 185-194.

  • Nilsson, B (2003), “I can always make another one“ Young musicians creating music with digital tools. I Leong, S. (red.) Musicianship in the 21st century: Issues, trends and possibilities. Australian Music Center Läsanvisningar s. 204-217.

  • Persson, Annika & Wiklund, Lena (2008), Hur långt är ett äppelskal? Tematiskt arbete i förskoleklass. Stockholm: Liber (232 s).

  • Pound, Linda (2008), Thinking and Learning about Maths in the Early Years. New York: Routledge (116 s).

  • Sundin, B (1998), Music Creativity in the First six Years: A Research Project in Retrospect. I Sundin, B. & McPherson, G. E. & Folkestad, G. (red.) Children Composing. Malmö: Musikhögskolan i Malmö Läsanvisningar s. 35-56.

  • Säljö, Roger (2005), Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts akademiska förlag (279 s).

  • Wiklund, Ulla (2009), När kulturen knackar på skolans dörr. Stockholm: Sveriges utbildningsradio (112 s).

  • Vygotskij, Lev Semenovic (1995), Fantasi och kreativitet i barndomen. Daidalos (111 s).

Artiklar om 50 s. tillkommer.

Kortadress: www.hkr.se/kfl200u